Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Många nya besökare på Grammatikfestivalen 2017

Nyhet: 2017-03-17

Grammatik i förhållande till normer – i såväl svenskan som i estlandssvenskan och amerikasvenskan, samt i så skilda språk som ryska och somaliska stod på tapeten under den nionde Grammatikfestivalen. Festivalen lockade många besökare, och en hel del var där för första gången.

Professor Henrik Rosenkvist inledde dagen med att berätta om forskningsprojektet Estlandssvenskans språkstruktur (ESST). Estlandssvenska talades i Estlands kustland från medeltiden och framåt, till slutet av andra världskriget då nästan alla estlandssvenskar flyttade till Sverige. Nu är det ganska få som fortfarande talar estlandssvenska och dessa är i dag över 80 år gamla.

Henrik Rosenkvist och hans forskarkolleger har gjort fältarbete, enkäter och inspelningar med människor som talar estlandssvenska, en variant som har relation till svenskan som standardspråk och till estländskan som är ett finskurgiskt språk väldigt skilt från svenskan, men som också har påverkats av ryska och tyska.

– På sikt kommer vi att lägga ut inspelningarna på nätet. Vi vill göra det möjligt att forska om när det inte längre finns någon kvar som talar estlandssvenska, berättade Henrik Rosenkvist.

Det fornsvenska genussystemet

Om estlandssvenskan fick åhörarna bland annat ta del av exempel på hur språket behållit det fornsvenska genussystemet, där substantiv, pronomen, adjektiv och räkneord har olika former för maskulinum, femininum och neutrum. Det gavs också exempel på hur den estlandssvenska adjektivböjningen har utvecklats i en egen riktning, där adjektivet har olika böjning beroende på relationen till huvudordet.

Andra saker som skiljer estlandssvenskan från svenskan är att det i svenskan inte går att ha två negationer i samma sats, som i ”jag såg inte ingenting”, vilket däremot används i estlandssvenskan.

– Det verkar vara så att när ett språk standardiseras så försvinner bland annat negationsharmonin, konstaterade Henrik Rosenkvist.

När språket ärvs av utvandrare

Ida Larsson, professor i Oslo som just nu är gästforskare på institutionen för svenska språket, berättade om sin forskning under rubriken ”Amerikasvensk grammatik – arv och miljö”. Hon skilde på den svenska som talas av svenskar som emigrerat till USA (immigrantspråk) och på den svenska som talas av dessa personers ättlingar (arvsspråk).

Hon visade exempel på hur språket kan förändras när det inte längre används, exempelvis genus (en/ett, den/det) och bisatsordföljd.

– Både genus och bisatsordföljd hör till det som är svårt för talare med svenska som andraspråk.

När det gällde de som talar amerikasvenska som arvsspråk så hade de flesta få avvikelser vad gällde genus, men dessa avvikelser återfanns i större utsträckning hos talare som inte använt sin svenska på många, många år. Ida Larsson menade att det därför snarare kan sägas vara ett tecken på språkförlust och inte tycks beroende av inlärningssituationen.

För bestämd form (exempelvis bilen, huset) fanns inga avvikelser alls (i detta exempel bilet, husen) och genussystemet tycks helt bibehållet i amerikasvenskan.

Bisatsordföljden utmärkte sig däremot mer och i arvsspråket dyker det upp en ny bisatsordföljd, vilket gällde generellt just för arvsspråket och inte för immigrantspråket. Detta har däremot inte att göra med att arvsspråkstalarna när de börjar skolan snabbt får engelskan som starkaste språk – eftersom engelskan inte heller har den ordföljden.

Inlärning av bisatsordföljden kan ta tid också i Norden, ända upp i skolåldern, förklarade Ida Larsson, och hon tror därför att det helt enkelt handlar om att arvstalarna inte hunnit lära sig bisatsordföljden.

Påhängsfrågor – i svenskan

Karin Axelsson, postdok i engelska, frågade sig i sitt föredrag Man kan använda påhängsfrågor också på svenska, kan man’te? varför svensk användning av påhängsfrågor (det vill säga ett påstående + en fråga om samma sak) betraktats som något som inte existerar i svenskan, av exempelvis grammatikböcker som Svenska Akademiens grammatik.

Hon visade och spelade upp ett flertal exempel både från vardagliga situationer, radio- och tv-intervjuer och från skönlitteraturen och hävdade att påhängsfrågor alls inte bara används i engelskan som ofta påståtts utan finns både i svenska, norska, portugisiska, finska, persiska och i några språk i Indien.

I de svenska exempel hon funnit i sin forskning handlar det nästan alltid om positiva ankarsatser med ett negativt påhäng. Är påhängsfrågor då ett nytt fenomen i svenskan, eftersom det förbisetts av den svenska språkvetenskapen? Nej, menade Karin Axelsson, och spelade upp exempel från gamla tv-intervjuer med bland andra Astrid Lindgren som använde en påhängsfråga. Hon tror heller inte att det är ett ”översättningslån” från engelskan, eftersom det rör sig om olika ordföljd.

Behovet av en somalisk korpus

Morgan Nilsson berättade om hur Språkbanken erbjuder nya möjligheter att utforska normerna i den somaliska grammatiken. Somaliska är ett afroasiatiskt språk som talas av drygt 20 miljoner människor. Det är det 9:e största språket i Afrika och 70:e största i världen och sedan 1973 är det det officiella språket i Somalia. I Sverige kommer somaliska på andra plats, efter arabiska, bland modersmålen hos elever.

Modersmålslärare som vill lära ut en standardiserad somaliska ställs däremot inför vissa problem då det exempelvis finns en stor variation i stavningen och ett fåtal handböcker av därtill skiftande kvalitet.

– I mitt arbete med modersmålslärare insåg jag att vi behöver en korpus, berättade Morgan Nilsson.

Med stöd av Språkbanken finns just nu 4 miljoner löpord i denna (jämfört med över 10 miljarder löpord i den svenska nationalkorpusen) och den växer stadigt.

Nöjda deltagare

Under dagen hölls även föredrag av Stefan Dollinger, Linnéa Bäckström, Thomas Rosén, Ingmar Söhrman och Susanna Karlsson, bland annat om hur och varför man standardiserar ett språk och om arbetet med att hålla en standard relevant. När föredragen under den fullspäckade grammatikdagen var över bjöds besökarna på mingel med levande musik.

Många av besökarna var på Grammatikfestivalen för första gången, som Dennis Josef som studerar lingvistik men talar ryska och därför var extra intresserad av Thomas Roséns föredrag Att skapa en norm: exemplet ryska.

– Det var väldigt kortfattat och hade gärna fått vara dubbelt så långt, men jag kanske ska gå på fler, sa han i en kaffepaus och tillade att han tror att han kommer tillbaka även nästa år.

Simon Porsgaard (bilden), som studerar ryska, var också på festivalen för första gången:

– Det är ett roligt initiativ. Jag såg en affisch och tänkte ”det vill jag gå på”. Jag ska absolut gå även nästa år, om jag fortfarande är kvar och får nys om det.

Har sett festivalen växa

Eva Thorselius, som studerar lingvistik, såg vartenda föredrag under dagen.

– Jag tyckte att Henrik Rosenkvists om estlandssvenskan var intressant och även den om påhängsfrågor (Karin Axelsson) och den om när man kan använda ”ha” och inte (Linnéa Bäckström).

En som inte var på Grammatikfestivalen för första gången var Elisabet Engdahl, professor emerita i svenska, som var med och startade festivalen 2009:

– Jättelyckat i år! Det har varit en god tillströmning. Det här temat, Språk och norm, engagerar uppenbarligen både talare och besökare eftersom det är så många här. Jag tror att det tidigare har varit många klasser som varit på festivalen med sina lärare, men i år verkar många studenter ha kommit på eget bevåg.

Elisabet Engdahl, professor emerita i svenska, tillsammans med Evie Coussé, forskare vid institutionen för språk och litteraturer.
 

AV:

Artikeln publicerades först på: hum.gu.se

Kontaktinformation

Institutionen för svenska språket

Box 200, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Renströmsgatan 6

Telefon:
46 (0)31-786 00 00

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2015-09-29
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://svenska.gu.se/aktuellt/nyheter/fulltext//manga-nya-besokare-pa-grammatikfestivalen-2017.cid1432034
Utskriftsdatum: 2017-03-25