Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ny professor med vidgad syn på flerspråkighet

Nyhet: 2017-10-13

Forskning om flerspråkighet och svenska som andraspråk innebär så mycket mer än frågor om exempelvis inlärning och språkutveckling. Det betonar Tommaso Milani som är ny professor i flerspråkighetsforskning.
– Jag fokuserar på flerspråkighet som ett mycket brett begrepp och ser till exempel även kropp, gester och det visuella som en del av flerspråkighetsbegreppet.

Tommaso Milani har länge varit engagerad i den språkideologiska debatten kring svenska som andraspråk. Men också i den politiska debatten, exempelvis tog han ställning mot att införa språktest för medborgarskap som kom att bli en stor debattfråga i valrörelsen 2002 efter ett förslag av Lars Leijonborg (före detta partiledare för Folkpartiet, numera Liberalerna).

– När många pratar om språk så handlar det om något mycket mer. Det handlar egentligen både om språk och om en djupare oro för andra samhällsproblem, säger den nyblivne professorn i flerspråkighetsforskning.

Tommaso Milani menar att många ofta projicerat diskussionen mot språk istället för att säga att det handlat om invandring och integration. Att dessa lika gärna kunnat säga rent ut att ”du är välkommen – men bara om du blir som vi”.

Flyttade tillbaka till Sverige i juli

Själv är Tommaso Milani född och uppvuxen i Italien och flyttade till Sverige för första gången 1999. Han började sin forskarutbildning 2003, vid centrum för tvåspråkighetsforskning på Stockholms universitet. Avhandlingen Language Politics and Ideology in Contemporary Sweden handlade just om språkdebatter som ideologiska slagfält i Sverige i början av 2000-talet.

Därefter fick han en postdoctjänst i Leeds och lämnade Sverige. I England var han inblandad i analyser av Storbritanniens debatter om flerspråkighet, med särskilt fokus på den statliga televisionen BBC och deras sätt att hantera språklig mångfald.

Han blev kvar i England i ett och ett halvt år men har de senaste åtta åren varit anställd på University of the Witwaterstrand i Johannesburg, Sydafrika, fram till att han flyttade tillbaka till Sverige i juli.

– Jag har hållit mig ajour genom samarbeten med forskarkollegor i Stockholm, i forskningsprojekt om ungdomsspråk i olika svenska skolor, men med tiden började jag glida ifrån den samhälleliga debatten. Det var en av anledningarna till att jag ville tillbaka till Sverige.

Redo för nya debatter

Nu räknar han med att återigen få ge sig in i hetluften i debatter om språktest för medborgarskap, svenska som andraspråk och vad han kallar för ”den eviga” debatten om modersmålsundervisning. I sådana debatter vill han bidra med att lyfta fram forskning från olika kontexter och länder.

– Att ha språktest som någon slags gatekeeper för medborgarskap är det värsta man kan ha och jag är redo att ta den debatten om den dyker upp igen, säger han bestämt.

Tommaso Milani anser att ett språktest för medborgarskap skulle vara diskriminerande och att det är viktigt att förstå att den som kommer från ett land i krig, och inte sällan bär på olika trauman, ofta har stora svårigheter att tillägna sig ett nytt språk till en början.

Ser flerspråkighet som ett vitt begrepp

Flera av de senaste årens forskningsprojekt som Milani har drivit i Sydafrika har kretsat kring förhållandet mellan genus, sexualitet och ras, och särskilt har han fokuserat på protester från den sydafrikanska queer-rörelsen mot landets HBT-rörelse.

– Det finns fortfarande många spänningar i Sydafrika, som grundar sig i den historiska apartheiden. Det är ett av de mest progressiva länderna när det gäller lagstiftning och har HBT-rättigheter inskrivet i lagen, men HBT-rörelsen är å andra sidan högst mainstream. Den är mansdominerad och det handlar till stor del om att medlemmarna är vita och ur medelklassen. I det senaste forskningsprojektet analyserade jag de starka protesterna från särskilt svarta, kvinnor och ur arbetarklassen som protesterade mot just detta.

Tommaso Milani var intresserad av vilket uttryck protesterna tog sig, rent språkligt sett. Hur de som protesterade använde språk på plakat men också hur de uttryckte sig genom sin kropp.

– Jag tittade på hur olika känslor skapas och blir till ett politiskt budskap. För mig är flerspråkighet ett vitt begrepp med olika meningsskapande system – inklusive bilder och kropp.

Intresserad av hur språklig mångfald framställs

I Sverige har han mest samarbetat i forskningsprojekt om ungdomsspråk och hur det framställs i media, exempelvis hur den så kallade ”Rinkebysvenskan” används i reklam, varför den används där och vad det finns för problem med det.

– Det är bra att ickestandardsvenska syns i media, men inte om den enbart används för att förstärka exotifierande föreställningar om invandraren.

Ungdomar – oavsett etnisk bakgrund – använder olika sätt att prata för att skapa olika identiteter i skolan, menar Tommaso Milani.

– Det finns en oro för att något ska komma in och förstöra svenskan, en nationalistisk chauvinism. Det sägs ofta att det är ”för deras skull” och att ”de inte kan få ett jobb om de inte pratar ordentlig svenska” men forskningen har visat att flerspråkiga faktiskt kan växla mellan olika kontexter.

Ungdomar pratar helt enkelt inte på samma sätt med sina kompisar som på en anställningsintervju och de har inga problem att växla språk utifrån vilken situation de befinner sig i.

AV:

Artikeln publicerades först på: hum.gu.se

Kontaktinformation

Institutionen för svenska språket

Box 200, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Renströmsgatan 6

Telefon:
46 (0)31-786 00 00

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2017-09-29
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?