Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskning

Språkvetenskap är ett brett forskningsfält och institutionens forskning spänner över en stor del av detta område, ofta men inte alltid med utgångspunkt från svenskan. Delar av forskningen är dessutom tvärvetenskapligt orienterad. För närvarande utmärker sig fem profilområden:


Profilerna överlappar varandra, och en del projekt rör flera profilområden. Vi samarbetar också med andra institutioner och lärosäten och/eller med myndigheter och näringsliv. Vidare strävar vi efter att i stor utsträckning integrera forskningen med vår utbildning i Nordiska språk, Språkvetenskaplig databehandling, Svenska som andraspråk och Svenska språket.

Grammatik

Grammatik handlar om språket som system. Även om all kommunikation egentligen sker i specifika sammanhang, där språkbrukarna på olika sätt anpassar sig till den aktuella situationen, är det ändå i grunden samma språk vi använder när vi nattar barnen, skriver rapporter, läser bloggar och pratar med telefonförsäljare. Grammatikforskning går ut på att abstrahera bort från det situationsspecifika och inrikta sig på de språkliga verktyg som vi bär med oss hela tiden och använder till allt detta.

Vid Institutionen för svenska språket undervisar vi om grammatik på alla studienivåer och forskar om grammatik från flera olika perspektiv, gärna i samverkan med institutionens övriga profiler. Tre specialområden är konstruktionsgrammatik, informationsstruktur och nordisk språkvariation.

Intressanta grammatiska frågor dyker upp överallt där språk används. Jämför t.ex. användningen av ”vi” i de båda tidigare styckena. I första stycket inkluderar det alla talare av språket, i det andra bara grammatikforskare vid institutionen. Vad säger det om språket att pronomen är så här flexibla?

Lexikologi och lexikografi

Forskning inom lexikologi gäller både ordförrådet som en helhet och enskilda ords egenskaper. Lexikografisk forskning omfattar analys, strukturering och beskrivning av ordförrådet i ordböcker och andra lexikaliska resurser.

Den lexikaliska analysen kan fokusera på olika aspekter. Tre exempel är ords grammatiska egenskaper, möjligheter att kombinera ord med andra ord liksom ords betydelse i olika sammanhang. Dessutom studeras enskilda ords ursprung och utveckling genom historien, liksom de utmaningar som orden kan innebära för människor som lär sig just svenska språket.

Den lexikaliska forskningen inom institutionen bedrivs dels inom rena forskningsprojekt, dels i anknytning till stora ordboksprojekt. Den lexikografiska verksamheten har två tyngdpunkter. Den första gäller produktion och utveckling av ordböcker avsedda för människor, såsom de enspråkiga Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO), Svenska Akademiens ordlista (SAOL, upplaga 11–), SAOLhist och Lexin, utarbetade vid Lexikaliska institutet, samt den flerspråkiga nätordboken ISLEX. Den andra tyngdpunkten gäller utveckling av lexikaliska resurser som är avsedda för datorer.

Språkteknologi

Kan man få en dator att förstå svenska? Och skulle en dators språkliga förståelse kunna utnyttjas för att främja ny forskning? Dessa är exempel på forskningsfrågor inom språkteknologi, där man studerar mänskligt språk i syfte att få datorer att hantera språk på det sätt som man tänker sig att människor gör, d.v.s. ytterst med förståelse av innehållet i texter och annan språkproduktion. Institutionens språkteknologiska verksamhet, med särskilt fokus på det svenska språket men också med inriktning mot andra språk, är samlad inom forskningsenheten Språkbanken.

Språkteknologi är ett av GU:s styrkeområden, och forskningsverksamheten i språkteknologi är organiserad i Centre for Language Technology (CLT), som samlar forskare från två fakulteter och fyra institutioner vid GU. CLT har erhållit strategiska medel för sammanlagt sex års forskningsverksamhet (2009–2015).

Svenska som andraspråk

Andraspråksforskningen, det vill säga forskning om hur människor lär sig och använder ett språk som inte är deras modersmål, är ett relativt ungt forskningsområde. Frågor som rör flerspråkighet hos både individer och olika samhällsgrupper har aktualiserats i takt med globaliseringen och dagens alltmer multikulturella samhälle. Svenska som andraspråk är därmed ett område med hög relevans när det gäller både utbildning och forskning.

Forskningsområdet är brett och innefattar bl.a. språkvetenskaplig och språkdidaktisk forskning. Institutionens forskning inom detta profilområde inriktar sig alltså såväl på frågor om andraspråksinlärning, andraspråksutveckling och andraspråksanvändning i olika kontexter, som på utbildningen i svenska som andraspråk i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning.

Vid institutionen finns Institutet för svenska som andraspråk (ISA) som bedriver olika forsknings- och utvecklingsprojekt samt ansvarar för kontakten med olika aktörer inom utbildningsväsendet och expertnätverk inom ämnesområdet på både nationell, nordisk och internationell nivå Institutionen för svenska språket bedriver grundutbildning samt landets enda forskarutbildning i svenska som andraspråk. I samarbetet med Linnéuniversitet och Lunds universitet finns även en magister/masterutbildning i ämnet.

Text och kontext

Inom profilområdet Text och kontext undersöks texter som hör hemma inom olika domäner av samhället, särskilt utifrån frågor om samspelet mellan texters utformning och deras funktion. Många av forskarna arbetar med texter och texters olika roller inom utbildning och lärande eller offentlig förvaltning, medan andra forskar om texter som är knutna till olika yrken eller sysselsättningar.

Området samlar forskarna med olika ingångar till området och från olika forskningstraditioner: korpuslingvistik, diskursanalys, retorik, kognitiv och etnografisk skrivforskning, översättningsvetenskap med flera. Samlat bidrar detta till att öka vår kunskap om hur texter av olika slag formas och förändras av de verksamheter och sammanhang där texterna används.


Kontaktinformation

Viceprefekt för forskning: Anna Hannesdóttir

Box 200, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Lennart Torstenssonsgatan 6

Telefon:
+46 (0)31 786 44 66

Medeltidskommittén

Medeltidskommittén är en tvärvetenskaplig grupp vid Humanistiska fakulteten som arrangerar seminarier och symposier kring medeltiden.

Läs mer på Medeltidskommitténs hemsida

Sidansvarig: Kristina Holmlid|Sidan uppdaterades: 2015-11-25
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?