Forskning

Språkvetenskap är ett brett forskningsfält och institutionens forskning spänner över en stor del av detta område, ofta men inte alltid med utgångspunkt från svenskan. Delar av forskningen är dessutom tvärvetenskapligt orienterad. För närvarande utmärker sig fem profilområden:

• Grammatik
• Lexikologi och lexikografi
• Språkteknologi
• Svenska som andraspråk
• Text och kontext

Profilerna överlappar varandra, och en del projekt rör flera profilområden. Vi samarbetar också med andra institutioner och lärosäten och/eller med myndigheter och näringsliv. Vidare strävar vi efter att i stor utsträckning integrera forskningen med vår utbildning i Nordiska språk, Språkvetenskaplig databehandling, Svenska som andraspråk och Svenska språket.

Grammatik

Grammatik handlar om språket som system. Även om all kommunikation egentligen sker i specifika sammanhang, där språkbrukarna på olika sätt anpassar sig till den aktuella situationen, är det ändå i grunden samma språk vi använder när vi nattar barnen, skriver rapporter, läser bloggar och pratar med telefonförsäljare. Grammatikforskning går ut på att abstrahera bort från det situationsspecifika och inrikta sig på de språkliga verktyg som vi bär med oss hela tiden och använder till allt detta.

Vid Institutionen för svenska språket undervisar vi om grammatik på alla studienivåer och forskar om grammatik från flera olika perspektiv, gärna i samverkan med institutionens övriga profiler. Tre specialområden är konstruktionsgrammatik, informationsstruktur och nordisk språkvariation.

Intressanta grammatiska frågor dyker upp överallt där språk används. Jämför t.ex. användningen av ”vi” i de båda tidigare styckena. I första stycket inkluderar det alla talare av språket, i det andra bara grammatikforskare vid institutionen. Vad säger det om språket att pronomen är så här flexibla?

Profilsida grammatik

Lexikologi och lexikografi

Inom lexikalisk och lexikografisk forskning är det ordförrådet och de enskilda ordens egenskaper som står i centrum. Den lexikaliska analysen och beskrivningen kan fokusera på olika aspekter, såsom ordets grammatiska drag, hur det kombineras med andra ord och dess betydelse i olika sammanhang. Dessutom studeras det enskilda ordets ursprung och utveckling liksom vilka svårigheter det kan orsaka vid inlärning av svenska språket. Vid institutionen bedrivs lexikalisk forskning inom flera olika aktiviteter, dels rena forskningsprojekt, dels i anslutning till ordboksprojekten Lexin, SO, SAOL och ISLEX.

Den lexikografiska verksamheten inbegriper ordböcker för människor och lexikaliska resurser avsedda för datorer. Ordboksverksamheten domineras dels av produktionen och utvecklingen av Svenska Akademiens ordböcker över dagens svenska, dels av forskning om hur det svenska språket beskrivs i ordböcker såväl i ett historiskt som i ett modernt perspektiv. Ordböcker som tillkommit vid institutionens Lexikaliska institut är bland annat Svenska Akademiens ordlista (SAOL), Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (2009) och den svenska delen i den flerspråkiga nätordboken ISLEX.

Lexikaliska institutet

Språkteknologi

Kan man få en dator att förstå svenska? Och skulle en dators språkliga förståelse kunna utnyttjas för att främja ny forskning? Dessa är exempel på forskningsfrågor inom språkteknologi, där man studerar mänskligt språk i syfte att få datorer att hantera språk på det sätt som man tänker sig att människor gör, d.v.s. ytterst med förståelse av innehållet i texter och annan språkproduktion. Institutionens språkteknologiska verksamhet, med särskilt fokus på det svenska språket men också med inriktning mot andra språk, är samlad inom forskningsenheten Språkbanken.

Språkteknologi är ett av GU:s styrkeområden, och forskningsverksamheten i språkteknologi är organiserad i Centre for Language Technology (CLT), som samlar forskare från två fakulteter och fyra institutioner vid GU. CLT har erhållit strategiska medel för sammanlagt sex års forskningsverksamhet (2009–2015).

Språkbanken

Centre for Language Technology (CLT)

Svenska som andraspråk

Andraspråksforskningen, det vill säga forskning om hur människor lär sig och använder ett språk som inte är deras modersmål, är ett relativt ungt forskningsområde. Frågor som rör flerspråkighet hos både individer och olika samhällsgrupper har aktualiserats i takt med globaliseringen och dagens alltmer multikulturella samhälle. Svenska som andraspråk är därmed ett område med hög relevans när det gäller både utbildning och forskning.

Forskningsområdet är brett och innefattar bl.a. språkvetenskaplig och språkdidaktisk forskning. Institutionens forskning inom detta profilområde inriktar sig alltså såväl på frågor om andraspråksinlärning, andraspråksutveckling och andraspråksanvändning i olika kontexter, som på utbildningen i svenska som andraspråk i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Vid institutionen finns Institutet för svenska som andraspråk (ISA) som bedriver olika forsknings- och utvecklingsprojekt samt ansvarar för kontakten med olika aktörer inom utbildningsväsendet och expertnätverk inom ämnesområdet på både nationell, nordisk och internationell nivå

Institutionen för svenska språket bedriver grundutbildning samt landets enda forskarutbildning i svenska som andraspråk. I samarbete med universiteten i Stockholm och Lund finns sedan 2008 även en magister/masterutbildning i ämnet.

Institutet för svenska som andraspråk (ISA) 

Text och kontext

Inom profilområdet Text och kontext undersöks texter som hör hemma inom olika domäner av samhället, särskilt utifrån frågor om samspelet mellan texters utformning och deras funktion. Många av forskarna arbetar med texter och texters olika roller inom utbildning och lärande eller offentlig förvaltning, medan andra forskar om texter som är knutna till olika yrken eller sysselsättningar.

Området samlar forskarna med olika ingångar till området och från olika forskningstraditioner: korpuslingvistik, diskursanalys, retorik, kognitiv och etnografisk skrivforskning, översättningsvetenskap med flera. Samlat bidrar detta till att öka vår kunskap om hur texter av olika slag formas och förändras av de verksamheter och sammanhang där texterna används.

Profilsida text och kontext

 Forskningsprojekt