Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kommunprojektet - "Kommunal kommunikation för alla?"

Sverige är indelat i 290 kommuner, som alla behöver kommunicera med sina invånare och andra berörda parter på olika sätt. Att denna kommunikation inom kommunerna fungerar är viktigt ur ett demokratiskt perspektiv.

Att på ett ändamålsenligt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och att kunna interagera med och påverka olika kommunala företrädare är en förutsättning för individens delaktighet i lokalsamhället. Frågan om "det offentligas" språk och språkbruk har fått förnyad aktualitet under de senaste årens arbete med att genomföra språklagen (2009:600). Språklagen stadgar bl.a. att språket i offentlig verksamhet ska "vara vårdat, enkelt och begripligt" (§ 11) – den s.k. klarspråksparagrafen.

Frågan om hur kommunikationen stödjer de olika funktionerna i en kommun är emellertid inte bara en tillgänglighetsfråga. Det handlar inte bara om att nå fram utan om att göra det på rätt sätt, bl.a. så att förtroendet för kommunen upprätthålls, något som bl.a. har aktualiserats när nya medier och forum har tillkommit.

Kommunerna ska inte bara använda ett klart och tydligt språk, utan kommunikationen bör även ske på ett sådant sätt och i sådana forum att medborgaren bjuds in att delta i den demokratiska dialogen och får en positiv bild av myndigheten så att den framstår som "seriös men inte alltför distanserad" (se Nyström Höög m.fl., Myndigheterna har ordet, 2012:167). En myndighets texter bör dessutom förmedla jämställda och demokratiska ideal och inte vara t.ex. diskriminerande eller uteslutande.

Detta forskningsprojekt syftar därför till att studera några väl valda utsnitt ur svenska kommuners kommunikation ur ett språkvetenskapligt och semiotiskt perspektiv för att kartlägga och värdera den, särskilt utifrån hur kommunikationen mellan medborgare och kommun fungerar. De övergripande frågeställningarna är:

  • Hur ser den kommunala kommunikationen mellan medborgare och kommun ut och varför?
  • Är de texter och andra informationsbudskap som sänds ut från dagens kommuner ändamålsenliga?
  •  Hur anpassas kommunikationen till de många olika och ofta heterogena målgrupper som de har?
  • Uppfyller den kommunala kommunikationen de krav man kan ställa på att den ska vara demokratisk och jämlik?

Projektet leds och samordnas av Karin Helgesson och Andreas Nord men många andra forskare och lärare vid institutionen deltar också.

Delprojekt:

Ung och delaktig? Ett textperspektiv på kommuners kommunikation med ungdomar

Inom delprojektet "Ung och delaktig?" undersöks hur svenska kommuners kommunikation med unga invånare ser ut och fungerar. Vilka kommunikationskanaler och texter används för att nå ut till unga? Hur talar kommunen till de unga? Är texterna jämlika och respektfulla? Vilken bild av den ideala unga skapas i det språkliga mötet mellan kommun och unga?

Sveriges 290 kommuner behöver alla nå ut till sina invånare på olika sätt, men de ska helst också göra det på ett sådant sätt att det gynnar invånarnas demokratiska inflytande. Ungdomar är då en viktig målgrupp, som så tidigt som möjligt bör bjudas in att vara delaktiga och utöva inflytande på de beslutsprocesser som de berörs av.

Projektledare: Karin Helgesson och Andreas Nord.

Medborgare och kommun i möte: Digitala forum som mötesplats för enskilda och kommunföreträdare

Många svenska kommuner inbjuder allmänheten till offentlig dialog på nätet. Det görs genom särskilda forum på den egna hemsidan eller genom närvaro på sociala medier som Facebook. Här erbjuds den som vill att göra inlägg och framföra klagomål, beröm eller förslag, och inläggen blir sedan synliga tillsammans med kommunens svar.

Att enskilda tar kontakt med kommunen där de bor med synpunkter på verksamheten är i sig naturligtvis inget nytt – men att kommunen på detta sätt bjuder in synpunkter (och dessutom offentliggör dem) är det, och det väcker frågor om hur enskilda och kommunföreträdare egentligen möts inom dessa forum där det dessutom oftast handlar om ärenden som berör privatpersonens vardag.

Inom projektet "Medborgare och kommun i möte" undersöks vad som händer när enskilda personer och kommunföreträdare möts denna typ av digitala forum. Vad händer språkligt när medborgare och myndighetsföreträdare ska tala med varandra? Hur hanteras perspektivskillnader och maktskillnader mellan enskild och institutionsrepresentant? Vad händer om den enskildas vardagliga erfarenheter av samhället och den egna situationen kanske ligger långt från kommunens regelstyrda agerande? Och vad säger mötena i sådana forum om den relation mellan enskild och kommun som gäller i dagens Sverige?

Projekt bidrar särskilt till att belysa de språkliga aspekterna av denna kommunikation – hur diskurser och yrkesanknutet språkbruk hanteras av medborgare och kommunföreträdare, och hur förhandlingen om institutionella praktiker sker rent språkligt. 

Delprojektet leds av Andreas Nord.

Kontaktinformation

Andreas Nord

Inst. för svenska språket, Box 200, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Renströmsgatan 6, rum F309

Telefon:
031-786 5278

Kontaktinformation

Karin Helgesson

Inst. för svenska språket, Box 200, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Renströmsgatan 6, rum F331

Telefon:
031-786 5283

Sidansvarig: Kristina Holmlid|Sidan uppdaterades: 2015-06-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?