Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Nordisk sagalitteratur

Projektet har avslutats.

Sagalitteraturen är Nordens största enskilda bidrag till världslitteraturen. Det är viktigt att detta arv blir känt och uppskattat i alla tider. Det är de nordiska ländernas gemensamma ansvar att upprätthålla kunskapen om den och att föra den vidare till nya generationer.

Bilden: The Complete Sagas of Icelanders I–V, den samlade engelska utgåvan av sagorna. Det är planlagt att utge motsvarande samling på danska respektive norska och svenska.

Projektets förhistoria

År 1994 bildade projektets ansvarige, Jóhann Sigurðsson, förlaget Leifur Eiriksson i syfte att utge en engelsk översättning av samtliga islänningasagor (släktsagor). Den första koordinerade översättningen av släktsagorna till engelska utkom 1997, The Complete Sagas of Icelanders, i 5 band, redigerad av sagaforskaren Viðar Hreinsson. Denna utgåva blev kritikerrosad vitt omkring i världen (se tre bilagor med recensioner), bl.a. i Times Literary Supplement och Washington Post.

I The New York Review of Books står: ”The recent publication in English translations of five-volume Complete Sagas of Icelanders, by Leifur Eiríksson Publishing in Reykjavík, erects a milestone on the international publishing scene” (20. december 2001). 1999 startade förlaget Penguin utgivningen av enskilda sagor i en ny serie islänningasagor i Penguin Classics, baserad på översättningarna i The Complete Sagas of Icelanders.

I ljuset av den vällyckade samlade utgåvan bad Penguin förlaget Leifur Eiriksson att ta hand om det grundläggande redaktionsarbetet. Penguin-versionen har publicerats i tre bokklubbar, bl.a. "Book of the Month Club".

Översättningsprojektet fick stöd från Nordisk Kulturfond, Nordiska ministerrådet och från åtskilliga andra isländska och internationala fonder, bl.a. EU och UNESCO. Översättningen bidrog till stort uppsving för det gemensamma nordiska kulturarvet och spelade väsentlig roll för den nordiska kulturens framryckning i världen, särskilt året 2000.

Några av samtidens mest kända författare har deklarerat sin glädje över utgåvan, t.ex. Kurt Vonnegut, Ted Hughes, Seamus Heaney, Jostein Gaarder och Milan Kundera och samma kan sägas om kända filmregissörer som Terry Jones, Ridley Scott, Eli Roth och Clint Eastwood.

Ett nytt nordiskt projekt

I kölvattnet av framgången i den engelskspråkiga världen beslöt man att överföra den till sagornas hemmaområde och starta ett nytt nordiskt översättningsprojekt för islänningasagorna med den engelska upplagan som modell. Ett nytt förlag bildades med huvudsyftet att ge ut en koordinerad samlad översättning av sagorna till tre besläktade nordiska språk, danska, norska och svenska, samtidigt i dessa tre länder.

Detta blir det största enskilda översättningsprojektet som genomförs i de nordiska länderna och det kommer att skapa en ovanligt gynnsam grund för att väcka intresse för detta gemensamma arv i hela Norden. Sagalitteraturen är en hörnsten i dessa länders kultur och det är stort behov av att främja allmänhetens kunskap om detta arv.

Det är ett tungt ansvar att hålla denna litteratur tillgänglig, levande och känd för nya generationer. Initiativet kommer att främja den väl kända nordiska sammanhållningen, baserad på ett gemensamt kulturarv. Vidare är projektet en enastående möjlighet för samarbete mellan nordiska forskare, inte minst av den yngre generationen. Det är viktigt för denna generation att delta i projektet eftersom det är denna generations plikt att föra arvet vidare genom ny kunskap och moderna forskningsmetoder.

Redan under förberedelserna har det visats stort intresse bland forskare, läsare och litteraturälskare i Norden. I Island visar nordiska turister stort intresse för översättningar av sagorna. Den engelska utgåvan har redan blivit standard i den engelskspråkiga världen och det finns anledning att tro att så också kommer att ske med den nordiska utgåvan. Som exempel på den engelska översättningens anseende kan nämnas att ett stort tyskt förlag har vänt sig till Jóhann Sigurðsson med tanke på att göra en motsvarande tysk översättning baserad på den engelska modellen.

Närmare beskrivning av projektet

Projektet omfattar översättning av alla islänningasagorna, inalles 40 sagor, samt över 50 ”tåtar” (isl. ”þættir”, korta berättelser), till tre språk. En huvudredaktör har anställts tillika en redaktionskommitté bestående av fackfolk från varje land. Huvudredaktör är Dr. Phil. Gísli Sigurðsson, professor vid det Arnamagnæanska institutet i Reykjavík.

De övriga redaktionsmedlemmarna leder delprojektena i respektive land. Jon Gunnar Jørgensen, professor i norrøn filologi vid Universitetet i Oslo, och professor Jan Ragnar Hagland, professor i norrøn filologi vid Universitetet i Trondheim, delar ansvaret för de norska översättningarna; Karl G. Johansson, førsteamanuensis i norrøn filologi vid Universitetet i Oslo, och Kristinn Jóhannesson universitetslektor vid Göteborgs universitet delar ansvaret för de svenska översättningarna; Annette Lassen, docent i danska vid Islands universitet, är ansvarig för de danska översättningarna. Alla är framstående forskare inom fackområdet nordisk filologi.

Redaktionskommittén står för koordineringen som bygger på metoder och erfarenheter från arbetet med den banbrytande engelska översättningen. Koordineringen innebär standardiserad översättning av vissa nyckeltermer (t.ex. inom lagsystemet och den sociala strukturen, byggnader, skepp, vapen etc.) samt binamn och skrivsätt av namn. Sagaforskare och professionella översättare vill utföra själva översättningarna. Redaktionsmedlemmarna nagelfar översättningarna och slutligen läses översättningarna av erkända stilister.

Framtidsplaner

Projektet påbörjades formellt den 1 november 2007. Planerad utgivning är 2011. Huvudvikt läggs vid översättningsarbetet åren 2008–2010, medan redaktionell läsning startar 2009.

Det långsiktiga målet är att sprida kännedom om sagalitteraturen i Norden, nå fram till nya grupper läsare och återuppväcka och stärka det anseende som sagorna tidigare har åtnjutit. Således ska man göra det gemensamt nordiska medeltida kulturarvet tillgängligt i moderna sammanhang. När dessa översättningar finns tillgängliga öppnas flera möjligheter till åtskilliga sidoprodukter – dvs. olika förmedlingsformer baserade på utgåvan, t.ex. pocketböcker av den samlade utgåvan och av enskilda sagor, förkortade versioner för barn, ljudböcker, dataspel, film, undervisningsmaterial etc.

Efter utgivningen blir texten gjord tillgänglig på Saganet.is där det ska finnas digitala versioner av alla sagahandskrifter samt textutgåvor från tiden före 1900. De engelska texterna från The Complete Sagas of Icelanders kommer snart att publiceras på Saganet.is.

Målgruppen är den allmänna läsaren och litteraturälskaren, bibliotek, universitetsstuderande och andra med intresse för kulturarvet, medeltiden, vikingar och berättarkonst.

Slutord

Projektet vilar på idealistisk grund. Det är därför viktigt med stöd och bidrag från alla de nordiska länderna. Det kulturarv som speglas i sagorna är i många avseenden gemensamt för Island, Danmark, Norge och Sverige. Isländska handskrifter blev samlingsobjekt i hela Norden på 1600-talet och denna litteratur har starkt bidragit till respektive lands kulturhistoria.

Man kan nämna att Sverige var ett föregångsland i att översätta och trycka delar av denna litteratur (Olof Verelius översatte t.ex. flera av de mer fantastiska sagorna under perioden 1664–1672 och den första fullständiga översättningen av Snorre Sturlassons Heimskringla, utförd av Johan Peringskiöld utkom 1697–1700). En del sagor har utkommit i enskilda översättningar eller samlingar tidigare, men här tas ett samlat grepp om alla släktsagorna och tåtarna. Projektet är därför för Sveriges del en logisk fortsättning av tidigare utgivningar riktad till svenska läsare av i dag och baserad på forskarvärldens nutida värderingar.

Inom projektets ramar har det redan hållits en tre dagars vetenskaplig konferens i arrangemang av de norska redaktörerna och med ekonomiskt stöd från förlaget och Fondet for dansk-norsk samarbeid där omkring 40 forskare och översättare från hela Norden dryftade frågor angående olika aspekter på sagornas stil, översättning och reception.

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2015-10-22
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?