Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Lexikologi och lexikografi

Institutionens samlade verksamhet inom profilområdet lexikologi och lexikografi är ledande inom landet och en av de ledande miljöerna även internationellt.

Lexikologisk forskning

I fokus för lexikologisk forskning står dels det enskilda ordet, dels de strukturer som de enskilda orden bildar i ordförrådet som helhet. Vid institutionen bedrivs lexikologisk forskning inom en rad deldiscipliner. Det enskilda ordets egenskaper studeras med olika teoretiska utgångspunkter, och detta görs ur både ett nutidsperspektiv och ett språkhistoriskt perspektiv.

Med hjälp av språkteknologiska verktyg har komplexiteten inom svensk ordböjning kartlagts och systematiserats, och modeller för semantiska analyser konstruerats. Inom lexikalisk semantik fokuseras ords betydelse, både den betydelse som bärs av ordet som isolerad enhet och de förändringar som kan urskiljas när det kombineras med andra ord.

Flera forskningsprojekt är inriktade mot fraseologi, det vill säga kollokationer och idiom av olika slag, ur såväl ett semantiskt som ett funktionellt perspektiv. 

Vidare bedrivs forskning om semantiska relationer som exempelvis synonymi, hyponymi och hyperonymi inom svenskans ordförråd. Inom lexikologin studeras även semantiska processer såsom metaforisk användning, specialisering och betydelseutvidgning.

Lexikologisk forskning är även viktig inom andraspråksforskningen vid institutionen. Ur ett kontrastivt perspektiv studeras de svenska ordens morfologiska och semantiska egenskaper och relationer, deras kombinatoriska preferenser och restriktioner samt de semantiska processer som orden underkastas. Till andraspråksperspektivet hör också forskning om de svårigheter som ord och fraser kan orsaka vid inlärningen av svenska.

Lexikografisk forskning

Den lexikografiska forskningen bygger i stor utsträckning på den lexikaliska databas som utarbetats och vidareutvecklas vid institutionen. Denna databas förvaltas av systemutvecklare och lexikografer vid Lexikaliska institutet, som hyser redaktionerna för Svenska Akademiens ordlista och Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien.

Det lexikografiska arbetet genererar såväl lexikologisk som lexikografisk forskning samtidigt som forskningsresultaten omsätts i praktisk lexikografi, det vill säga produktion av ordböcker. Även tvåspråkig lexikografi och äldre tiders lexikografi utgör forskningsområden vid institutionen.

Verksamheten vid Lexikaliska institutet är inriktad på ordböcker som är avsedda för människor, medan verksamheten vid Språkbanken i första hand är inriktad på språkteknologi. Språkbankens ständigt växande textkorpusar och de sökverktyg som utvecklas kontinuerligt utgör en viktig nationell infrastruktur för lexikologisk och lexikografisk forskning.

Forskningsprojekt

Seminariet i lexikologi och lexikografi

Onsdagar 10.30–12.00 i L307, se kalendariet.

Personer

  • Yvonne Adesam (korpuslingvistik, fornsvensk ortografisk variation)
  • Peter Andersson (lexikal förändring, språkhistoria)
  • Kristian Blensenius (morfologi, lexikografi, semantik, grammatik i lexikon)
  • Lars Borin (språkteknologi, lexikalisk semantik, morfologi, språktypologi)
  • Sture Berg (böjningsmorfologi, uppbyggnad av en strukturerad morfologisk databas)
  • Ingegerd Enström (ordförråd och ordinlärning i svenska som andraspråk)
  • Markus Forsberg (språkteknologi, morfologi, lexikalisk semantik)
  • Inga-Lill Grahn (interaktionell lingvistik, semantik, samtalsforskning)
  • Anna Gunnarsdotter Grönberg
    (dialekter, förändring, variation, genusperspektiv, isländska, översättning)
  • Anna Hannesdóttir (tvåspråkig lexikografi, isländska, kontrastiv lexikologi, lexikografihistoria)
  • Louise Holmer (SAOL, historisk lexikografi)
  • Ann-Kristin Hult (lexikografi, SO, SAOL, Lexin, ordboksanvändning)
  • Hans Landqvist (lexikologi, lexikografi, terminologi)
  • Lisa Loenheim (svenska som andraspråk, lexikografi, sammansättningar)
  • Maja Lindfors (metaforer, översättning)
  • Benjamin Lyngfelt (argumentstruktur, konstruktikografi, förhållandet mellan lexikon och syntax)
  • Sven-Göran Malmgren (kollokationer, lexikografi)
  • Monica von Martens 
    (lexikografiska redigeringssystem, användargränssnitt)
  • Judy Ribeck (språk i läromedel, akademiska ord, korpusbaserad ordforskning)
  • Lena Rogström (lagspråk, lexikografihistoria, språknormering)
  • Rudolf Rydstedt (semantik)
  • Emma Sköldberg (fraseologi, lexikologi, lexikografi)
Sidansvarig: Kristina Holmlid|Sidan uppdaterades: 2016-08-24
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?