Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Meddelanden från institutionen för svenska språket (MISS)

 

  1. Kerstin Norén. Tre uppsatser om lexikalisk flertydighet (polysemi) i tvärspråkligt perspektiv. Januari 1994.
  2. Lars Alfvegren. Ordspråket ''kaka söker maka''. Januari 1994.
  3. Agnes Ebeling. Weinschröter, du skall dö. Granskning av pragmatiska motsvarigheter i en översättning från tyska till svenska. Februari 1994.
  4. Kerstin Nordenstam. Korpus Gruppsam. Materialpresentation. Oktober 1994.
  5. Helena Lund. Basplagg, hemmamän och damfotboll. En presentation av nyord i svenskan och en numerisk undersökning av de skandinaviska språkens attityder till lånord. Januari 1995.
  6. Anna Gunnarsdotter Grönberg. Otäckstyget och annat otyg. En analys av namn, stilmotsvarigheter och semantiska motsvarigheter i den isländska översättningen av Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta. Januari 1995.
  7. Benjamin Lyngfelt. Meningslängd och satskonnektion i Dagens Nyheter 1965-1994. Januari 1995.
  8. Kerstin Paulsson. Sydbohuslänska växtnamn. Dialektala växtnamn från Hålta socken presenterade i sitt kultursammanhang. April 1995.
  9. Roger Källström. Om svenskans genussystem. En diskussion av några analysalternativ. April 1995.
  10. Monica Reichenberg Carlström. Att på svenskarnas språk förstå Sverige. Invandrarelever och språket i gymnasiets SO-böcker. Oktober 1995.
  11. Language and Gender. Case Studies from a Swedish Seminar. Editors: Per Holmberg & Kerstin Nordenstam. November 1995.
  12. Kerstin Nordenstam. Skvaller i kvinnliga och manliga gruppsamtal. Februari 1996.
  13. Maria Löfdahl. Ortnamnen på Rörö. En studie i ortnamnssemantik. Maj 1996.
  14. Catarina Röjder Papmehl. "mæla verdur einhverr skapanna málum." Kvinnors och mäns språk i Gísla saga. Juni 1996.
  15. Peter Cassirer. Stilistikens plats i nordistiken. Juni 1996.
  16. Hans Landqvist. Svenskt författningsspråk i Sverige och Finland. En komparativ studie av några syntaktiska och lexikaliska drag i skuldsaneringslagen. September 1996.
  17. Marika Lagervall. Betydelseändring i teori och praktik. En undersökning om hur ord förändras i betydelse med utgångspunkt i några samnordiska ord. Februari 1997.
  18. Ela Dura. Substantiv och stödverb. Februari 1997.
  19. Marika Lagervall. Förnamnen i Göteborg på 1700-talet. Maj 1997.
  20. Karolina Wirdenäs. Diskussion och gräl i vardagssamtal. December 1997.
  21. Rakel Johnson. De svenska medeltidsbrevens form, funktion och tillkomstsituation. Mars 1998.
  22. Hans Rignell. Komma åt och ta upp ­ en undersökning av svenskinlärares förståelse av partikelverb. Maj 1998.
  23. Thorwald Lorentzon. Marx med mervärde möter moderna miljömål. En studie av emotiva och ideologiska ord i Vänsterpartiets och Ung Vänsters parti- och principprogram. November 1998.
  24. Sofia Tingsell. Han bad henne städa sin väska. Pragmatiska infallsvinklar på reflexivering i svenska och isländska. December 1998.
  25. Från dataskärm och forskarpärm. Språkliga studier tillägnade Birgitta Ernby i juni 1999. Juni 1999.
  26. Ingrid Zachrisson. Med Reine i centrum. Om berättartekniken i P C Jersilds roman Barnens Ö med särskild analys av erlebte rede. Oktober 1999.
  27. Maria Ålander. Nyord i svenskan sedan 1985. Hur väl förstås de och hur mycket används de? Oktober 1999.
  28. Susanna Karlsson. Starka och svaga verb - vilken styrka har de? Oktober 1999.
  29. Fredrik Harstad. Prepositioner och prepositionsbruk. En analys av svenskans prepositioner och prepositionsbrukets förändring under perioden 1965-1997. November 1999.
  30. Jenny Nilsson. Interjektioners funktion. En studie av interjektioners funktion i samtal. Maj 2000.
  31. Hans Landqvist. Språklagstiftning i Sverige och Finland. Ett sociolingvistiskt perspektiv. September 2000.
  32. Lena Rogström. När blev receptet minilekt? November 2000.
  33. Elisabet Engdahl och Kerstin Norén. Att använda SAG. 29 uppsatser om Svenska Akademiens grammatik. December 2000. Slutsåld!
  34. Jenny Nilsson. Det talade språkets konjunktioner. Februari 2001.
  35. Erik Magnusson. Den frågeformade konditionalsatsen i 1734 års lag. En diskussion kring några olika analysalternativ av satstypens syntaktiska status. April 2001.
  36. Benjamin Lyngfelt. Bisats eller satsförkortning? En jämförelse mellan svenska och engelska utifrån Givóns bindningshierarki. Maj 2001.
  37. Marek Meristo. Bynamnen i förra svenskbebyggelsen på norra Dagö. Maj 2001.
  38. Björn Knutsson. "Njord var en gud som har makt över hav och skepp." En undersökning av grammatiska normbrott i gymnasisters specialarbeten. September 2001.
  39. Fem studier i lexikologi. Utgivna av Sven-Göran Malmgren, Kerstin Norén och Mall Stålhammar. Mars 2002.
  40. Fyrsta málfræðiritgerðin. Svensk översättning med isländsk parallelltext utgiven av Kristinn Jóhannesson, Marika Lagervall och Karin Lundkvist. April 2002.
  41. Maia Andréasson. Kanske - en vilde i satsanalysschemat. Augusti 2002.
  42. Ulrika Sundin. Ordföljd i franska och svenska - en kontrastiv studie i satsens tre första positioner. Oktober 2002
  43. Thorwald Lorentzon. Fredskamp och frihetsvind. Jämförande studier av lexikaliska förändringar i Vänsterpartiets och Moderaternas valmanifest 1948-2002. November 2002.
  44. Charlotte Lindström. Vore finns ju ... Om översättning av spansk konjunktiv till svenska. Februari 2003.
  45. Peter Wennerholm. Det är som att köra bil med endast en ratt. En undersökning av bildspråket i gymnasisters skrivande. Februari 2003.
  46. Martin Sandberg. Gränsmarkörerna så, då och ø. Kvantitativa och funktionella aspekter på adjunktionella så / platshållar -så. Mars 2003.
  47. Lisa Niklasson. "emedan jag gek ständigt naken". En jämförande studie av bisatsledföljder i utgåvorna 1674 och 1743 av Nils Matson Kiöpings resa. Juni 2003.
  48. Rickard Melkersson. I begynnelsen af majo. Om kodväxling i Linnés Iter Lapponicum 1732. September 2004.
  49. Ida Larsson. Språk i förändring. Adjektivändelserna -a och -e från fornsvenska till nysvenska. December 2004.
  50. Stina Andréasson. "Svär man eller så, så låter det ju inte så jävla bra". Hur språklig identitet konstrueras av fyra pojkar vid en gymnasieskolas elprogram. Februari 2005.
  51. Mathias Tistelgren. Det vilsne statsrådet och den första konungen. Om adjektivens böjning i bestämd form singularis. Mars 2005.
  52. Emilia Sturm. Ingefrid, Halim och 450 andra namn. En sociolingvistisk studie av skönlitterär förnamnsvariation. November 2005.
  53. Kerstin Norén. Semantisk variation - lexikalisk eller kontextuell? Januari 2006.
  54. Kerstin Norén och Per Linell. Meningspotentialer i den språkliga praktiken. Januari 2006.
  55. Kristian Blensenius. Particip med andra ord. En korpusstudie av svenska motsvarigheter till engelska ing-satser. Februari 2006.
  56. Från urindoeuropeiska till ndengereko. Nio uppsatser om fonologi och morfologi utgivna av Åsa Abelin och Roger Källström. Juni 2006.
  57. Håkan Jansson. Har du ölat dig odödlig? En undersökning av resultativkonstruktioner i svenskan. Augusti 2006.
  58. Inga-Lill Grahn. Vem är den? En enkätstudie om känslan för pronomenet den med animat generisk syftning. December 2006.
  59. Annika Bergström. Två olika ämnen? Svenska språket på gymnasiet och på högskolan. April 2007.
  60. Ulrika Magnusson. Bilder av svenska och svenska som andraspråk. En jämförelse av högskolors och gymnasieskolors kursplaner. April 2007.
  61. Johanna Einarsson. "... Upprätthållande ett bollande med språket ..." En studie av rimmen hos Christina Kjellsson. December 2007.
  62. Louise Holmer. Passiv och perfekt particip i SAOL Plus – en dokumentation av den lexikografiska arbetsprocessen. December 2009.
  63. Hans Landqvist. I systrars och doktorers sällskap.
    Kommunikativa funktioner hos titlar på läkar- eller
    sjuksköterskeromaner på engelska och svenska
    . Juni 2010.
  64. Bodil Rosqvist Strängt upptagen och fast besluten. Beskrivningen av kollokationer i SAOB. November 2011.
  65. Louise HolmerGrammatik i SAOL. En undersökning av grammatisk information i Svenska Akademiens ordlista över 130 år. September 2016.

 

Kontaktinformation

Biblioteket, institutionen för svenska språket

Box 200, 405 30 Göteborg

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2016-12-01
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?