Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskarutbildningsämnen

Nordiska språk

Utbildningen på forskarnivå i nordiska språk ger fördjupade metodiska och teoretiska kunskaper i språkvetenskap samt gedigen erfarenhet av att analysera och behandla språkvetenskapliga problem med anknytning till nordiska språk.

Doktorsexamen krävs för anställning som lektor vid universitet och högskolor. En examen i nordiska språk meriterar också för anställning i gymnasieskolan och vid vetenskapliga arkiv och bibliotek. Andra arbetsområden är exempelvis förlag och massmedier.

Ämnets studieplan är under revidering. En preliminär version av den nya studieplanen finns här.

Språkvetenskaplig databehandling

Forskarutbildningen i språkvetenskaplig databehandling ger fördjupade metodiska och teoretiska kunskaper i det tvärvetenskapliga forskningsområdet språkteknologi.

Fokus inom ämnet ligger på utveckling och användning av lingvistiska resurser och språkteknologiska verktyg för lösande av forskningsfrågor inom språkteknologi och andra discipliner. Utbildningen ger grundlig kunskap om existerande sådana resurser och goda förutsättningar för att utveckla nya resurser samt gedigen erfarenhet av att angripa språkteknologiska forskningsuppgifter med utgångspunkt i de lingvistiska resurser som krävs för deras lösande.

Den kompetens som forskarutbildningen i språkvetenskaplig databehandling ger blir allt viktigare i det moderna informationssamhället, Den efterfrågas också i ökad utsträckning inom den akademiska världen även inom andra områden än språkteknologi. Kunskaperna är tillämpliga inom områden som informationssökning och annan informations- och texthantering, t.ex. för att förverkliga visionen om 24-timmarmyndigheten. Andra viktiga tillämpningsområden är t.ex. maskinöversättning, datorstödd språkinlärning och korpuslingvistik.

För anställning som lektor vid universitet och högskolor krävs doktorsexamen.

Ämnets studieplan är under revidering. En preliminär version av den nya studieplanen finns här.

Svenska som andraspråk

Utbildningen på forskarnivå i svenska som andraspråk ger fördjupade metodiska och teoretiska kunskaper i språkvetenskap samt gedigen erfarenhet av att analysera och behandla språkvetenskapliga problem med anknytning till svenska som andraspråk.

Den speciella kompetens som forskarutbildningen i svenska som andraspråk ger efterfrågas inom allt fler områden i det flerspråkiga samhället. Doktorsexamen ger även ämneslärare i svenska som andraspråk ämnesteoretisk behörighet för lektorstjänst i gymnasieskolan och är relevant för språkkonsulenter, skolledare, utbildningsplanerare och andra utbildningsansvariga. Andra arbetsområden där forskarutbildningen är värdefull är exempelvis bibliotek, förlag och massmedier.

Inriktningar i forskarutbildningen i svenska som andraspråk

Svenskan ur ett andraspråksperspektiv

Inom denna inriktning fokuseras forskningen på analyser av svenskan i ett jämförande perspektiv med avseende på olika språkbeskrivningsnivåer: fonologi, morfologi, syntax, lexikon, semantik, diskurs och pragmatik. Typologiska perspektiv liksom komparativa analyser mellan svenska och tänkbara källspråk är självklara inslag i forskningen inom denna inriktning.

Svenska som andraspråk och andraspråksinlärning

Inom denna inriktning fokuseras psykolingvistiska aspekter på ämnet svenska som andraspråk utifrån olika teorier kring andraspråksinlärning. Här uppmärksammas även biologiska, psykologiska och kognitiva liksom sociala och kulturella aspekter av betydelse för inlärningen i såväl informella som formella kontexter. Analyser av inlärarspråkets utveckling ur olika aspekter utgör en viktig grund varvid frågor kring generella utvecklingsmönster, variabilitet och tvärspråklig påverkan står i centrum.

Flerspråkighet och andraspråksanvändning

Denna inriktning fokuserar på sociolingvistiska aspekter
av flerspråkighet och andraspråksanvändning varvid individuella såväl som samhälleliga aspekter belyses. Forskning kring språklig socialisation, kontaktspråksfenomen som pidgin- och kreolspråk och kodväxling är av stor relevans för denna inriktning liksom studier av språklig variation utifrån olika dimensioner. Inom denna inriktning ryms även studier av tvärkulturell kommunikation. Språkpolitik och språkplanering är andra centrala ämnen i detta sammanhang.

Svenska som andraspråk – utbildnings- och undervisningsperspektiv

Denna inriktning rymmer studier i svenska som andraspråk utifrån till exempel idaktiska, pedagogiska och utbildningssociologiska perspektiv. Här fokuseras frågor kring formell inlärning av andraspråk liksom aspekter på flerspråkig och mångkulturell utbildning. Inom denna inriktning studeras till exempel läs- och skrivutveckling och lärande på andraspråket. Kritiska perspektiv på utbildning och undervisning i och på ett andraspråk utifrån ett makt- och dominansperspektiv har en självklar plats i detta sammanhang.

För anställning som lektor vid universitet och högskolor krävs doktorsexamen.

Ämnets studieplan är under revidering. En preliminär version av den nya studieplanen finns här.

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2017-05-19
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?