Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Text är något som händer. Språkvetenskapliga och didaktiska aspekter på prosans rytm

Seminarium

Prosans rytm var en central del av den klassiska retoriken som den möter oss hos t.ex. Aristoteles, Cicero och Quintilianus. Idag förknippas den klassiska prosarytmens centralgestalt ¿ perioden ¿ med tung och krånglig meningsbyggnad av den typ som blomstrade som värst under barocken. För Aristoteles var perioden ett knep för att göra texter mer lättsmälta. Det kan synas märkligt till dess att man besinnar att Aristoteles period är en mening som ska kunna framsägas på ett andetag eller uppfattas med en enda blick. I själva verket är en mening som "Jag visste ju att du skulle komma för sent så jag köpte några pizzor." en period av aristoteliskt snitt. Ett intresse för klassisk prosarytm behöver därför inte innebära en stor kärlek till extra krånglig meningsbyggnad. Tvärtom är den klassiska prosarytmens ändamål att modulera det motstånd som mottagaren upplever så att hen sugs in texten, ungefär som den dramatiska strukturen suger in åskådaren i dramat. En sådan modulering är uppenbart intressant för alla som vill uttrycka sig så att budskap går fram, men det är inte självklart att den klassiska teorin om prosarytmen är optimal för moderna förhållanden, vare sig didaktiskt eller språkvetenskapligt. Sedan några är har jag därför försökt pröva mig fram för att anpassa den klassiska läran om prosarytmen för moderna förhållanden, inte minst med stöd i Richard Curetons modell i Rhythmic Phrasing in English Verse (1992). Mitt senaste försök är en essä under arbete, med titeln Lite om komposition och rytm. På seminariet kommer jag att presentera huvuddragen i min modifierade variant av den klassiskt baserade prosarytmiska modellen samt diverse problem och frågeställningar som har aktualiserats under arbetets gång. Ett sådant problem är att flera av de kategorier som behandlas i prosarytmisk analys av traditionellt snitt är genuint vagt avgränsade men med starka prototyper, vilket ger metodiska problem vid undersökningar.

Föreläsare: Rudolf Rydstedt

Datum: 2017-12-04

Tid: 13:15 - 15:00

Kategorier: Humaniora

Plats: Humanisten, Renströmsgatan 6
C442

Kontaktperson: Henrik Rosenkvist

Sidansvarig: Kristina Holmlid|Sidan uppdaterades: 2012-05-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?