Vetenskapsrådet finansierar projekt om nyanländas samhällsorientering
Nu meddelas att en stor del av Vetenskapsrådets utdelning i utbildningsvetenskap 2018 går till ett nytt forskningsprojekt vid institutionen för svenska språket. Projektet löper över fyra år, finansieras med sammanlagt 5 899 111 kronor och har fått namnet Medborgar- och demokratifostran för vuxna nyanlända migranter? En policy-etnografisk studie av samhällsorientering i tre storstadskommuner.
Ända sedan 1970-talet har olika statliga utredningar påtalat växande klyftor mellan utrikes födda och infödda vad avser makt och inflytande på arbetsmarknaden, i det politiska livet, för boende m.m. Parallellt med utredningarna har det skett förändringar inom integrationspolitiken och olika politiska satsningar har introducerats för att bryta utrikes föddas marginalisering i samhället. Som ett led i detta är varje kommun i Sverige sedan 2010 ålagda att erbjuda en utbildning i samhällsorientering till nyanlända vuxna.
Tommaso Milani, professor i flerspråkighetsforskning vid institutionen för svenska språket och projektledare för forskningsprojektet, säger att det däremot finns oklarheter i hur lyckade dessa satsningar har varit.
- Det råder delade meningar i forskningen liksom i den allmänna debatten om huruvida dessa satsningar har varit lyckosamma. Mot bakgrund av detta bestämde vi oss för att söka projektmedel för att bättre förstå hur utbildningssatsningen har implementerats i de tre storstadskommunerna Göteborg, Malmö och Stockholm.
Tvärvetenskaplig projektgrupp
Projektetgruppen är tvärvetenskaplig och består förutom av Tommaso Milani av tre forskare från olika discipliner. Från Göteborgs universitet deltar Marie Carlson, professor i sociologi och Andrea Spehar, docent i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för Global Migration. Från Högskolan Väst deltar Kerstin von Brömssen, professor i utbildningsvetenskap.
Genom att gruppens deltagare har kompetenser inom flera olika områden kommer de att kunna studera utbildningsuppdraget på tre samhälleliga nivåer: en policy- och organisationsnivå, en institutionell utbildningsnivå samt utbildningsdeltagarnas individuella och personliga nivå.
- Vi vet mycket lite om vad som sker i den faktiska utbildningspraktiken när det gäller den här typen av utbildning och hur man som deltagare i efterhand uppfattar samhällsorientering som ”stöd” för integration och nuvarande livssituation. Empiriskt fyller därför projektet en kunskapslucka, säger Tommaso Milani.
En internationell rådgivande grupp har knutits till projektet och workshops med diskussioner om design och resultat ska hållas under projektets gång. Resultaten kommer att presenteras vid internationella och nationella konferenser, vid återkopplande seminarier med verksamma praktiker i fältet, i vetenskapliga artiklar samt i en antologi.