Språkkonsulterna efter praktiken: Vår kunskap behövs
Språket gör skillnad. Det var kontentan när blivande språkkonsulter berättade om sina erfarenheter av arbetslivet på programmets praktikkonferens den 3 april på Humanisten.
- Praktiken blev som ett pilottest för praktisk kunskap, säger studenten Mats Lustig.
Språkkonsultprogrammet är en treårig yrkesutbildning vid Göteborgs universitet som ger både teoretiska och praktiska kunskaper inom språkvårdsarbete. I utbildningen ingår två praktikperioder där erfarenheter från slutpraktiken redovisas på en konferens som är öppen för alla, såväl studenter och lärare som den intresserade allmänheten.
Fanny, Mats och Tineska tar snart examen som språkkonsulter.
En av årets studenter var Fanny Rosberg som hade valt ABF Vux som praktikplats. Åtta veckors arbetslivserfarenhet som blev precis så varierande som hon hade hoppats på.
- Det blev tydligt att språkkonsultyrket är väldigt brett, jag fick skriva manus för film ena dagen och jobba med ansökningstexter andra dagen. De hade stor respekt för yrket och jag behövde aldrig förklara vad en språkkonsult kan bidra med. Det hade troligtvis att göra med att de haft studenter från Språkkonsultprogrammet innan som de var väldigt nöjda med, säger Fanny.
Klarspråksprojekt lockade
Två av dessa tidigare studenter var Mats Lustig och Tineska Magalhães. Under utbildningens första praktikperiod språkgranskade och justerade de en ansökan på ABF Vux som gav 30 procent högre anslag efter bearbetningen. Den längre praktiken gjorde dock Mats på Göteborgs universitets kommunikationsenhet. Där fick han anpassa webbtexter till olika mottagare och skriva nyhetsartiklar men också författa tal till ledningen.
- Praktiken gjorde all teori vi har läst mer konkret. Man knyter också många kontakter under de här veckorna som är nyttiga framöver – jag hade ju fingrarna i så många syltburkar, säger Mats.
"Ett drömjobb"
Tineska Magalhães gjorde sin praktik på Länsstyrelsen Västra Götaland, en arbetsplats hon blev intresserad av då hon hörde talas om att förvaltningen planerade ett klarspråksprojekt. På Länsstyrelsen fick Tineska bland annat hålla språkstugor via Skype med medarbetare från åtta orter.
- Det är ett drömjobb för mig. Även om vår kompetens överlappar många andra yrkens, som journalister och kommunikatörer, kan vi också se språkvård på en strategisk och organisatorisk nivå, säger Tineska.