Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Två års ordläsning

Nyhet: 2019-10-02

Ett ord var femte sekund, det var ungefär den takt som universitetslektor Barbro Wallgren Hemlin höll när hon läste in samtliga 65 000 ord i Svensk ordbok. Inläsningarna pågick under två år.

Att just Barbro Wallgren Hemlin fick uppdraget att läsa in alla ord i den digitala versionen av Svensk ordbok beror på att den dåvarande huvudredaktören, professor Sven-Göran Malmgren, ansåg att hon hade en god röstkvalitet, tydligt uttal och dessutom lät glad.

– Också oanständiga ord skulle läsas in, vilket mina barn har haft väldigt roligt åt. Arbetet pågick mellan juni 2010 och juni 2012 med kompletteringar 2014. Passen övergick sällan fyra timmar, längre än så orkar man inte vara koncentrerad. Inspelningsstudion låg intill ett soprum där det ofta brakade, så då fick teknikern och jag göra en paus.

Det gäller att uttala varje ord distinkt och inte råka spela in något annat läte, som ett hummande eller en smackning.

– Man skulle ju kunna tro att jag, som svensk, vet hur alla ord ska uttalas, men så är det inte. Hur säger man exempelvis konverter ’tippbar ugn’ eller denier ’enhet för garns tjocklek och vikt’? Det finns ju också många specialord, som sjöfartstermer, som jag inte alls är bekant med. Under arbetet blev jag uppmärksam på en massa saker jag tidigare inte tänkt så mycket på, som hur olika vissa bokstäver kan uttalas: exempelvis q uttalas med tje-ljud i qigong, som k i quinoa och på engelskt vis i queer. Chans, entrecôte och lakrits kan uttalas på fyra olika sätt, kaviar kan uttalas på två olika sätt och jävlar kan sägas med lång eller kort vokal.

Har då Barbro Hemlin Wallgren någon favorit bland de 65 000 ord hon läst in?

– Ord med många vokaler och tonande konsonanter är sköna att säga, som exempelvis morgonrodnad. Men vissa ord, som finns i den historiska SAOB, men inte i SO eller SAOL, tycker jag att det är synd att vi slutat använda. Exempelvis Esaias Tegnér använde ordet solgrand för de små dammkornen som man ser dansa i solsken. Det är väldigt vackert tycker jag och kan kanske komma tillbaka i våra ordböcker, om tillräckligt många börjar använda det.

Text: Eva Lundgren

Artikeln publicerades ursprungligen i GU Journalen nr 4 2019 tillsammans med en en längre artikel om de två ordböcker från Svenska Akademien som görs på Göteborgs universitet. Läs den här

AV:

Artikeln publicerades först på: hum.gu.se

Kontaktinformation

Institutionen för svenska språket

Box 200, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Renströmsgatan 6

Telefon:
46 (0)31-786 00 00

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2017-09-29
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?