Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Lexikologi, lexikografi och fraseologi

I fokus för lexikologisk forskning står dels det enskilda ordet, dels de strukturer som de enskilda orden bildar i ordförrådet som helhet. Inom lexikografin studeras olika typer av ordboksresurser, vad ordboksresurser har för egenskaper och ändamål och hur de används. Lexikografin inbegriper också själva ordboksförfattandet. Med fraseologi avses forskning om hur ord kombineras med varandra och den uppsättning flerordsenheter som finns i ett språk.

Lexikologisk forskning

Vid institutionen bedrivs lexikologisk forskning inom en rad deldiscipliner. Det enskilda ordets egenskaper studeras med olika teoretiska utgångspunkter, och detta görs ur både ett nutidsperspektiv och ett språkhistoriskt perspektiv.

Med hjälp av språkteknologiska verktyg har komplexiteten inom svensk ordböjning kartlagts och systematiserats, och modeller för semantiska analyser konstruerats. Inom lexikalisk semantik fokuseras ords betydelse, både den betydelse som bärs av ordet som isolerad enhet och de förändringar som kan urskiljas när det kombineras med andra ord.

Vidare bedrivs forskning om semantiska relationer som exempelvis synonymi, hyponymi och hyperonymi inom svenskans ordförråd. Inom lexikologin studeras även semantiska processer såsom metaforisk användning, specialisering och betydelseutvidgning.

Lexikologisk forskning är även viktig inom andraspråksforskningen vid institutionen. Ur ett kontrastivt perspektiv studeras de svenska ordens morfologiska och semantiska egenskaper och relationer, deras kombinatoriska preferenser och restriktioner samt de semantiska processer som orden underkastas. Till andraspråksperspektivet hör också forskning om de svårigheter som ord och fraser kan orsaka vid inlärningen av svenska.

Lexikografisk forskning

Den lexikografiska forskningen bygger i stor utsträckning på den lexikaliska databas som utarbetats och vidareutvecklas vid institutionen. Denna databas förvaltas av systemutvecklare och lexikografer vid Lexikaliska institutet, som hyser redaktionerna för Svenska Akademiens ordlista och Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien.

Det lexikografiska arbetet genererar såväl lexikologisk som lexikografisk forskning samtidigt som forskningsresultaten omsätts i praktisk lexikografi, det vill säga produktion av ordböcker. Även tvåspråkig lexikografi och äldre tiders lexikografi utgör forskningsområden vid institutionen.

Verksamheten vid Lexikaliska institutet är inriktad på ordböcker som är avsedda för människor, medan verksamheten vid Språkbanken i första hand är inriktad på språkteknologi. Språkbankens ständigt växande textkorpusar och de sökverktyg som utvecklas kontinuerligt utgör en viktig nationell infrastruktur för lexikologisk och lexikografisk forskning.

Fraseologisk forskning

Intresset för flerordsenheter har vuxit sig starkare, inte minst tack vare korpuslingvistikens framväxt. Korpusundersökningar har bl.a. bidragit till att förändra den traditionella synen på ordförrådet som en samling enskilda ord till ett ökat fokus på flerordskombinationer som betydelseenheter. Även inom kognitivt inriktad språk- och språkinlärningsforskning har flerordsenheter fått allt större uppmärksamhet.

Inom ramen för den fraseologiska forskning som bedrivs inom institutionen studeras bl.a. kollokationer (som fatta beslut) och idiom (som kasta in handduken ’ge upp’). Det forskas även om ordkombinationer som närmast är att betrakta som formaliserade mönster eller abstraktioner av fria kombinationer (valens). Ett exempel på en sådan ordkombination är NGN fullbordar NGT. Mycket av denna forskning sker i nära anslutning till institutionens ordboksprojekt.

Ännu ett forskningsområde är hur flerordsenheter förhåller sig till det mentala lexikonet och hur användning och behärskning av olika typer av flerordsenheter ser ut hos första- respektive andraspråkstalare.

Inom institutionen pågår även konstruktionsgrammatisk forskning. Bland annat har det utveckats en databas över svenska konstruktioner, ett så kallat konstruktikon.

Det har också, baserat på ramsemantik, utvecklats ett svenskt frasnät, SweFN++.
 

Seminariet i lexikologi, lexikografi och fraseologi

Som gemensamt diskussionsforum för forskningsprofilen finns Seminariet i lexikologi, lexikografi och fraseologi som träffas onsdagar klockan 10.15–12.00 (lokal varierar).

Seminariets program

Personer

  • Kristian Blensenius
    morfologi, grammatik i lexikon, semantik
  • Anna Hannesdóttir
    lexikalisk semantik, kontrastiv lexikologi, tvåspråkig lexikografi
  • Louise Holmer
    avledningar, historisk lexikografi, SAOL & SO
  • Hans Landqvist
    lexikologi, lexikografi, terminologi
  • Benjamin Lyngfelt
    syntax, konstruktionsgrammatik, språkvård
  • Monica Martens
    lexikaliska databaser, redigeringsgränssnitt, sökning och presentation av lexikalisk information
  • Stellan Petersson
    (formell) semantik, språkfilosofi, lexikografi
  • Julia Prentice
    kognitiva teorier om andraspråksinlärning, bruksbaserad konstruktionsgrammatik, flerspråkigt ordförråd
  • Lena Rogström
    äldre fackord, onomasiologi, lexikografihistoria
  • Rudolf Rydstedt
    lexikalisk semantik, semantisk valens, lexikaliska databaser
  • Emma Sköldberg
    lexikologi, lexikografi, fraseologi

 

Sidansvarig: Jessica Oscarsson|Sidan uppdaterades: 2019-06-03
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://svenska.gu.se/forskning/forskningsprofiler/lexikologi-och-lexikografi/
Utskriftsdatum: 2019-11-20